Avkastning är både simpelt och mångfacetterat beroende på vilken ansats som förs. Jag läste nyligen ett inlägg om Handelsbanken som berörde avkastning och det fick tankarna att ta fart.


Bloggaren The Dividend Story (länk) är utan tvekan den blogg jag följer mest och jag tycker att dennes alster särskiljer sig från den övriga bloggvärlden på många väldigt positiva sätt. För en dryg vecka sedan skrev han att ett intressant inlägg om Handelsbanken, men fokuset riktades mer åt avkastning med frågeställningen huruvida ”låg” avkastning alltid är dåligt. Anledningen till citattecknen är att Handelsbanken ser ut att pynta ut en utdelning vilken resulterar i en tvåsiffrig direktavkastning de kommande åren – för simpelhetens skull räknar jag med jämna 10 procent.


Är detta en bra eller dålig avkastning? För en indexföljare som får runt 8-12 procent per år (beroende på tidsperioden man väljer) är 10 procent en bra avkastning. Dessa 10 procent från Handelsbanken kommer även bara från utdelningar, så viss kursavkastning kan också medföljas. För en riktigt duktig investerare är däremot 10 procent inte särskilt bra – det slår ju knappt index. Där ligger förväntningarna på, säg, 15-25 procent per år. Legendaren Warren Buffett snittar ungefär 20 procent gentemot dryga 10 procent för S&P 500 under en otrolig lång tidsperiod. Under en sådan lång tidsperiod är det otroligt svårt att visa en liknande avkastning, men under kortare perioder är 15-25 procent inte helt ovanligt.


Om vi återgår till grundfrågan skulle jag säga att huruvida 10 procent är bra eller inte beror på såväl ens förväntningar som ens historik. Om du har avkastat 20 procent i tio år och förväntar dig det framöver är 10 procent uselt, men om du har avkastat under 10 procent är det en desto bättre avkastning. Fortsättningsvis behöver förväntningarna vara förankrade i historiken. Att förvänta sig 25 procent och ha en historik fylld med 8 procent per år – ja då är 10 procent oavsett förväntansbild en förbättring. Nu är nästintill alla investerare inte några som sällar sig till kategorin superinvesterare, innebärande att 10 procent relativt säker avkastning är ett bra resultat. I synnerhet om det är uthålligt. Med ett mer krasst synsätt går det emellertid att hävda att förväntningarna inte spelar någon roll alls eftersom det handlar om siffror och spreaden mellan index och din portfölj. Ju högre spread desto bättre; dina förväntningar är betydelselösa.


Jag äger själv Handelsbanken, även om min position på 6 procent av portföljen inte är särskilt stor, men det kliar ibland lite i fingrarna för att utöka den något. Enligt mig är Handelsbankens nedsida begränsad. Uppsidan är å andra sidan inte enorm som i andra case, men ponera att ett P/B-tal på 1,2x är en rimlig värdering för Handelsbanken (som jag tycker). Med en värdering strax ovanför P/B 1x är uppsidan i tankeexperiment således 20 procent i kursavkastning, givet oförändrad vinst. Lägg till 10 procent i direktavkastning per år och du får en bra direktavkastning i väntan på en okej kursavkastning (beroende på tidsperiod). Säg att det tar två år för Handelsbanken att nå multipeln 1,2x och att två utdelningar inkasseras under tiden. Det innebär en genomsnittlig årsavkastning på hela 18 procent. Om det tar tre år sjunker det till ungefär 15 procent. Även om det tar fyra år innebär det en årlig avkastning på 12,5 procent, allt annat lika. Brasklappen i detta är självklart att vinsten inte står stilla, utan kan röra sig åt båda hållen. I nuläget ser det ut som att vinsten kommer att sjunka något, vilket sänker avkastningspotentialen något. Kanske är det mina vinstförväntningar som är för höga.


Oavsett är en avkastning på 10 procent bra, men en säker avkastning på 10 procent (direktavkastning) kombinerat med en potential för multipelexpansion och/eller vinsttillväxt har förmågan att bli en riktigt bra investering. Ett lite annorlunda exempel är Volvo, som gett en hög direktavkastning kombinerat med en fin vinsttillväxt och därmed lyft många ägares portföljer, inklusive min. Parallellt med detta har däremot multiplarna inte rört sig lika mycket.


Exemplet med Handelsbanken är givetvis förenklat och tar inte hänsyn till exempelvis x-dagar där kursen sjunker eller fallande vinster. Jag tycker däremot att det illustrerar en lite annan sorts säkerhetsmarginal än den sedvanliga X antal procent under ens ”fair value”. Ett säkerhetsnät är kanske ett bättre ordval.