Volvos rapport kom in starkt och aktien steg ett par procent i kölvattnet av den. Det är främst två saker av många som jag tycker var extra viktiga i rapporten och det är den starka lastbilsmarginalen samt det fria kassaflödet.


Den justerade rörelsemarginalen i lastbilsverksamheten var 14,5 procent och var 0,3 procentenheter högre än året innan. Det kanske inte låter särskilt imponerande med 0,3 procentenheter, men det sker parallellt med en oförändrad omsättning, 10 procent färre leveranser och en 19-procentig nedgång i orderingången. När det kontextualiseras så tycker jag att 0,3 procentenheter högre marginal är ett riktigt styrketecken. Bakgrunden är att faktureringspriserna ökat efter tidigare genomförda prishöjningar. Med tanke på konjunkturläget skulle det inte vara helt förvånande om det sker några prissänkningar på vissa håll, men rörelsemarginalen klarar av det i nuläget.


Det fria kassaflödet för industriverksamheten var samtidigt nästan 10 miljarder kronor, vilket är en markant ökning på 60 procent jämfört med samma period året innan. Med ett rörelseresultat knappt 0,8 miljarder kronor högre och liknande avskrivningar (dock förbättrat finansnetto), är det sedvanligt rörelsekapitalet som är i farten. Rörelsekapitalet steg i en mindre takt än förra året och förändringen uppgick till i runda slängar 4 miljarder kronor, jämfört med 7,7 miljarder året innan. Det förklarar en väldigt stor del av skillnaden och därmed tillväxten i det fria kassaflödet.


Varför steg inte rörelsekapitalet lika fort, blir då nästa fråga. Som ett verkstadsbolag handlar det ofta om varulager och Volvo har som bekant dragit ned produktionen på vissa ställen, vilket tillsammans med ovanstående leverans- och orderingångssiffror minskar inköpsbehovet. Kortfattat kan det hela förklaras genom högre priser (och/eller lägre kostnader, skriver om det i nästa stycke). För samma summa säljs färre lastbilar och därigenom krävs det mindre material (samt andra rörliga kostnader) för att ge upphov till den försäljningen. Följden blir högre marginaler och förbättrat kassaflöde – exakt det vi såg hos Volvo i det här kvartalet.


En fråga som är lite kul att tänka på: Kommer detta att fortsätta upp, i synnerhet lastbilsmarginalen? I det andra kvartalet i fjol steg marginalen ganska mycket till 15,9 procent mot 14,5 procent i det nu gångna kvartalet. Om Volvo kan behålla sina priser utan att tappa volym, samtidigt som produktionen anpassas (dvs sänks), kommer således en lägre kostnadsmassa att fördelas på samma mängd lastbilar. Så lika många sålda lastbilar till samma pris, men med lägre kostnader (främst fasta, men även (semi-)rörliga). Då skulle marginalen fortsätta upp och angående detta förväntar sig Volvo att produktionskapaciteten är i balans under det andra kvartalet. Alltihop låter ganska simpelt när det skrivs så, men faktum är att det, enligt mig, ser lite dystert ut för en sådan marginalutveckling i det andra kvartalet.


Som ovan nämnt steg marginalen under 2023 mellan det första och andra kvartalet, men i det första kvartalet det året ökade å andra sidan orderingången med 32 procent till 60.040 lastbilar och leveranserna med 11 procent till 61.531 lastbilar. I det första kvartalet 2024 sjönk i stället orderingången 19 procent till 48.701 och leveranserna 10 procent till 55.470. Det är med andra ord en helt annan utgångspunkt som ser betydligt tristare ut och kanske kräver lite prissänkningar på vissa håll för att bibehålla volymerna. Ett annat mer muntert perspektiv på det här är kontexten jag beskrev i andra stycket – stigande marginal trots omständigheterna. I det andra kvartalet ligger mina såväl förhoppningar som förväntningar om en motståndskraftig marginal, alltså en marginal som kanske sjunker tillbaka lite, men som samtidigt bibehåller de höga nivåerna.


Överlag visar totalmarknaden svaghet, men Volvo lämnade prognoserna för de viktiga marknaderna (Europa och Nordamerika) oförändrade. Enligt vd Martin Lundstedt kommer efterfrågan ned från höga nivåer.


Några andra punkter är en fortsatt stärkt nettokassa. Jag skrev tvärsäkert att den skulle sjunka på grund av utdelningen, men jag tittade på X-dagen i mars snarare än själva utbetalningen i början på april… rookie mistake. Hur som haver, i det andra kvartalet kommer utdelningen på 36,6 miljarder kronor att tynga nettokassan som uppgick till nästan 90 miljarder kronor i det första kvartalet.


Om jag skulle skriva om allt jag gillade med Volvos rapport skulle inlägget bli väldigt långt, men ovanstående tycker jag är det viktigaste. Andra noteringar från rapporten är den starka avkastningen på sysselsatt kapital, en fortsatt dyster marknad för anläggningsmaskinssegmentet, en 6-procentig tillväxt i den konjunkturokänsliga serviceverksamheten och en högre vinst per aktie. Det fanns helt enkelt väldigt få, om ens några, saker att klaga på i rapporten.


Med det skrivet, var det något särskilt i Volvos rapport som du fastnade för?