Teqnion utgörs av en flora av industribolag och har vuxit väldigt fort de senaste åren. Bolaget har även ett ganska udda format på sina delårsrapporter och jag har inte riktigt bestämt mig för om jag gillar det eller inte.
Teqnions nettoomsättning rullande tolv månader är nästan 1,5 miljarder med en rörelsemarginal på knappt 12 procent, innebärande ett rörelseresultat på strax över 170 miljoner kronor. Avkastningen på sysselsatt kapital är helt godkända 17 procent och lär överstiga kapitalkostnaden med en okej marginal. Efter en nyemission i somras förbättrades nettoskulden avsevärt och exklusive leasingskulder kan en liten nettokassa skönjas.
I styrelsen finns AQ-grundaren Claes Mellgren, men det är nog den enda något välkända personen där. Vd:n Johan Steene sitter också i styrelsen och han är även grundaren till Teqnion. Han har varit vd sen bolagets begynnelse 2009. Sämre är att det är en hög omsättning av finanschefer av någon anledning.
Beträffande värderingen är vinsten per aktie på rullande tolvmånadersbasis 7,61 kronor, vilket ger ett P/E-tal på nästan hela 31x. Ev/ebit är samtidigt 23,2x. För den värderingen får man det ovanstående från resultat- och balansräkningen, men också ett helt godkänt fritt kassaflöde. Rörelseresultatet var som ovan skrivet drygt 170 miljoner kronor och det fria kassaflödet under det senaste året överstiger 110 miljoner kronor.
Lejonparten av det fria kassaflödet går däremot till nya företagsköp, där bolagen har en omsättning på 30-70 miljoner kronor. Bolagen som förvärvas har väldigt skilda verksamhetsområden så synergieffekterna lär vara ganska små om inte obefintliga. Teqnion själva verkar inte lyfta fram synergieffekter över huvud taget. Därtill behöver Teqnion förvärva allt större bolag för att respektive bolag ska påverka koncernsiffrorna. Detta behöver i sig inte vara något dåligt, men det representerar en liten utmaning för bolaget att ställa om från att köpa mindre bolag till lite större bolag.
Jag tänker att Teqnions affärsmodell (alltså att förvärva bolag) går att summeras med 1+1=2, vilket det inte är något fel med (såvida förvärven inte underpresterar såklart). Jag föredrar emellertid förvärv som leder till att 1+1=3, alltså att förvärvet är värdeskapande. För detta krävs en industriell logik, innebärande att synergieffekter ökar intäkterna och/eller minskar kostnaderna för de båda bolagen tillsammans. Jag skrev lite om det när Epiroc presenterade ett miljardförvärv. Kontinuerliga tilläggsförvärv som medför synergieffekter är min föredragna förvärvsstrategi.
Det går att argumentera för att Teqnion kan bidra med erfarenhet eller andra mer immateriella synergieffekter. Jag håller helt med här, det är fullt möjligt att Teqnion kan förbättra de köpta bolagen genom sin erfarenhet/kunskap och andra stödfunktioner (finns t ex vd-coachar på Teqnion). För mig är det dock för flummigt och för abstrakt; jag gillar mer konkreta saker som gemensamma support-/it-system, gemensamma koncernfunktioner, korsförsäljning och annat som de facto innebär högre intäkter eller lägre kostnader.
Sammanfattningsvis är Teqnion en lite udda fågel bland börsbolagen. Jag ser varför många gillar bolaget, det är trots allt ett snabbt växande förvärvande bolag vars börskurs inte dalat den senaste tiden som exempelvis Storskogens. Personligen är värderingen lite för hög för min smak och jag ser helst att konkreta synergieffekter präglar förvärvsagendan snarare än att målet bara är att bygga ett så brett bolag som möjligt.