När jag läser bolagsrapporter finns det en post som jag ogillar starkt. Den befinner sig i balansräkningen och är svåranalyserad, svårberäknad och otydlig samt riktigt stor i vissa bolag.


Det är goodwill jag pratar om. Goodwill uppstår när ett bolag förvärvar ett annat och köpeskillingen är högre än det köpta bolagets egna kapital. Skillnaden mellan det egna kapitalet och köpeskillingen kan förklaras med att det köpta bolaget har ett starkt varumärke, specifik kompetens eller andra immateriella tillgångar. Sådant är givetvis värdefullt, men går det verkligen att sätta ett exakt värde på exempelvis ett varumärke? Goodwill prövas sedan minst en gång per år för att se om det finns ett behov av att skriva ned det.


Vad SSAB gjorde då, i anslutning till sin rapport för det fjärde kvartalet, var att skriva ned värdet på goodwill med hela 33,3 miljarder kronor. Det var i princip hela goodwill-posten på 33,6 miljarder. Bolaget motiverade det med en försiktigare goodwillprövning. Sett till balansomslutningen på 110 milljarder kronor är det också en rejäl nedskrivning. Goodwill-posten kom i huvudsak från förvärven av Ipsco (2007) och Rautaruukki (2014).


Sammanfattningsvis kan man säga att SSAB ökade transparensen och tog bort luft i balansräkningen genom en åtgärd som inte påverkar kassaflödet. Visserligen påverkar det resultatet, men det finns få bolag som inte använder justerade vinster alternativt ebitda där det exkluderas. Det var en glädjande nyhet, minst sagt. En annan positiv sak är att SSAB nu slipper hålla på att göra nedskrivningsprövningar avseende goodwill, vilket sparar tid.