Blankarfirman Viceroy fortsätter att attackera svenska bolag och nu är Hexatronic i skottgluggen. Fiberbolaget möter anklagelser om bland annat för dyra förvärv.
Hela blankarrapporten har inte släppts än, men på Twitter har Viceroy-grundaren Fraser Perring gett lite detaljer. Viceroy menar bland annat att Hexatronic har förvärvat övervärderade bolag. Huruvida det faktiskt är så är det få som kan svara på, men jag hoppas och tror att vi får fler detaljer när Viceroy släpper sin rapport.
Fortsättningsvis skriver Viceroy att Hexatronic tror att de är immuna mot de problem som präglar resten av sektorn. Hexatronics vd kommenterade tidigare till Dagens industri när sektorkollegan Clearfield sänkte sina intäktsprognoser på grund av kunders lagerjusteringar att Hexatronic inte har någon sådan problematik. Därutöver var den brittiska marknaden i fokus i mars när brittiska fiberutbyggare uppgavs ha problem med finansiering. Hexatronic hade däremot inte märkt något sånt bland sina kunder, sa vd:n då.
Parallellt med detta redovisade Hexatronic under det första kvartalet en imponerade omsättningstillväxt på 52 procent, där den organiska tillväxten var 24 procent, samtidigt som resultatet per aktie närapå dubblades. Vidare har Hexatronic startat ett aktieåterköpsprogram, men enligt Viceroy är det bara en ”distraktion”.
Allt detta är svårt att ta ställning till när man inte har blankarrapporten eller är särskilt insatt i bolaget, men något som är lättare att se över är Viceroys fråga om när Hexatronic ska börja generera kassaflöden.
Kassaflödeskonversionen, alltså kassaflödet i förhållande till nettovinsten (kan också använda rörelseresultat), är väldigt slagig. Jag prövade att räkna det på flera olika nivåer. Först för det ordinarie kassaflöde, sen fritt kassaflöde exklusive förvärv och sen fritt kassaflöde inklusive förvärv.
Att ett bolag är dåligt på att generera fritt kassaflöde behöver däremot inte vara något negativt, utan det kan innebära att bolaget investerar mycket för framtida tillväxt. I framtiden eller för mogna bolag ser jag dock gärna starka kassaflöden, eftersom det är vad som finns kvar för kapitalåterföringar som återköp och utdelning.
Att kassaflöden är slagiga behöver inte heller vara något uppseendeväckande. Eftersom kassaflöden inte är periodiserade kommer exempelvis ett större tillgångsköp tynga kassaflödet direkt, medan kostnaden för tillgången fördelas på ett visst antal år i resultaträkningen.
I tabellen går det oavsett att se att det på senare år har hänt mycket med kassaflödena. Främst är det större förvärv som skett och det går även att utläsa i årsredovisningen för 2022 att antalet aktier ökat. Under den senaste femårsperioden har antalet aktier ökat med i snitt 2,1 procent årligen. Det svagt ökade antalet aktier härstammar från nyemissioner relaterade till främst förvärv (som Viceroy menar var övervärderade). Det ska bli intressant att se hur Viceroy kom till den slutsatsen och hur de förklarar de andra påståendena.
Sedan blankarfirman började sin krigsföring i Sverige har många småsparares sentiment runt blankare surnat rejält och en massa skällsord kastas omkring utöver anklagelserna om att det är olagligt. Hur ser ni på blankare? Finns det fördelar med dem, eller för blankare bara med sig smutskastningskampanjer?
Blankare behöver inte vara dåligt. Det är säkert bra med en balans och de kan nog göra nytta när de städar bort de värsta bubblorna. Däremot att blanka och ligga rejält kort för att sen smutskasta bolag är inte ok. Inte heller att trycka ner kurser med massiva volymer. Även om det naturligtvis slår ot båda håll när de sen ska köpa tillbaka. Sen kan jag förstå att det kan kännas frustrerande att ligga kort och se hur placerare, analytiker och bolag skriver upp kurserna och du vill då svara med samma mynt. Men det borde du bara kunna så länge som du håller dig väldigt mycket inom ramarna för sanningen.
Det jag efterlyser är att det finns någon opartisk som kan granska det blankarna säger, tex Aktiespararna eller att det blankade bolaget kan låta ett antal respekterade analysfirmor göra en fullständig genomlysning. Sen förstår jag att det kan vara svårt. Men som det är nu så är det för jävligt. Även om vissa bolag tar lite mer risk ibland så är det inte osannolikt att de kan klara den balansakten, men blankattacken sätter effektivt stopp för deras tillväxt och expansion. Det finns en risk att det städas bort även bolag som skulle klarat sig och blivit framgångsrika.
Det är intressanta tankar. Jag håller med om att blankare kan vara bra för att städa bort skitbolag, men som du säger måste man hålla sig inom ramarna för sanningen. Att börja sprida lögner och dylikt för att tjäna pengar är helt enkelt kursmanipulation. Någon opartisk som kan granska rapporten skulle givetvis vara bra, men också väldigt svårt.
Hur det blir med Hexatronic kan vi bara vänta och se. Viceroy har också blankat Truecaller och där har i alla fall jag inte hört så mycket.
Mvh,
Bourse
Tjena Bourse! Tack för ett väldigt bra och informativt inlägg 🙂 Blankare är en del av spelet och i min mening någonting som kan hjälpa oss som sparar långt; de tenderar ju även att dra ned priset på högkvalitativa tillgångar kortsiktigt emellanåt och ge oss värdeinvesterare bra ingångslägen om vi kan upptäcka detta. 😀
Däremot kände jag att jag måste kommentera angående vad du skriver om fritt kassaflöde. Den amerikanska definitionen av FCF är Operativt Kassaflöde – CapEx, där CapEx kan likaställas vid Cost of Property, Plant and Equipment (på svenska kostnad/nettoförändring i materiella anläggningskostnader), vilket enkelt förklarat är de kostnader som krävs för att hålla verksamheten i drift. Detta innebär att FCF beräknas före (och används till) förvärv, utdelning, aktieåterköp, investering i den egna verksamheten och amortering av skulder. I Sverige fungerar vad jag förstår dock bokföringsreglerna annorlunda varför det ibland är svårt att hitta vilka poster som ger den rätta motsvarigheten (rätta mig om jag har fel, jag är ingen ekonom). Jag tycker inte att det blir lika tydligt när man beräknar Operativt Kassaflöde – Investeringskostnader till exempel, så som Börsdata gör och du gjorde i ditt sista räkneexempel ovan, eftersom det då beräknar FCF efter att bolaget använt en del av kassaflödet till potentiellt värdeskapande.
Beräknar man FCF på det här viset så kan betalningen för en investering/ett förvärv bara bli genom genererat FCF, kassa och kassakevivalentersposten i balansräkningen, nyemission av aktier eller upptag av nya lån vilket gör att kassaflödesgenerationen blir väldigt viktig för bolag i alla storlekar som inte vill vara värdeförstörande på ett sätt eller annat (även om detta förstås kan krävas i en startup, men då är vi inne i mer spekulativ investering än vad åtminstone jag sysslar med).
Som du även skriver så kommer ett tillgångsköp eller förvärv att påverka FCF direkt (varför jag alltid tittar på 5-10 års historik och läser på varför om jag ser statistiska uteliggare) medan vinsten kan förläggas med en nedskrivning över flera år (som ibland får korrigeras, se lex Intrum på senare tid) varpå den påverkas mindre och effekter blir utdragna. Baksidan av det myntet blir ju dock att vinsterna är lättare att manipulera för att se bra ut jämfört det mer volatila (men ärliga) FCF.
Alla siffror berättar en historia som man kan bena ut. Jag har själv kikat på Hexatronic flera gånger och det som alltid avstyrt mig är de galopperande skulderna som nu ligger på en nivå över tio gånger FCF (enligt din fina beräkning exkl. förvärv) i kombination med utspädning och en samtidig utdelning (varför??). Kanske finns det viss merit för det Viceroy hävdar ändå…
Ha det bäst! 🙂
Dr. Dividend
Tjenare,
Tack för de fina orden! Jo om det kan skapas fina ingångslägen såvida blankarna inte helt sänker bolaget som med Wirecard.
Bra förklarat av FCF. Det var en lite dum formulering av mig att skriva att det var fritt kassaflöde när jag inkluderar förvärv, men samtidigt vet jag inte riktigt vad man annars ska kalla det. Kassaflöde efter investeringar i anläggningstillgångar och förvärv? Mitt mål var att få med förvärven i analysen för att skildra deras påverkan, men du har helt rätt i det du skriver!
Angående bokföringsreglerna vet jag inte heller riktigt. IFRS och det jänkarna har är väldigt likt generellt sett i alla fall. I svenska bolags årsredovisningar brukar det skiljas mellan investeringar i immateriella och materiella tillgångar, men i kvartalsrapporter kan dessa tyvärr klumpas ihop. Riktigt tråkigt att det ska vara så.
Jo det är en del skuld i bolaget och förutom utdelning har de även ett återköpsprogram. Å andra sidan är en nettoskuld på 2x ebita (ebita för helåret 2022) inte superfarligt, men den verkar knappast vara på väg ned. Med den förvärvsintensiva verksamhet kan man tycka att utdelningar och återköp inte är vägen att gå. Dock är utdelningen på 0,1kr per aktie inte särskilt hög i ljuset av vinsten per aktie på 3,89 kr (i relation till FCF är utdelningen däremot högre). Om man är riktigt kritisk till bolaget går det att påstå att utdelningen och återköpen är för att få upp aktien så att den kan betala för förvärven, men det vågar i alla fall inte jag göra.
Mvh,
Bourse