Det är nu bekräftat att Volvos nya ordförande föreslås vara Pär Boman efter en viss tids spekulation. Jag är inte helt övertygad om att han är rätt person för jobbet, men samtidigt finns det generellt få personer som kan axla den rollen.
Pär Boman är i nuläget även ordförande i i Handelsbankens styrelse, vice ordförande i Industrivärden, ledamot i Skanska samt på väg ut ur SCA och Essity, där han är ordförande. Han var även tidigare vd för Handelsbanken. Han är lite av ett styrelseproffs med andra ord. Han hade även en central position i den smått kaotiska SCA-härvan.
Han beskrivs ofta som Fredrik Lundbergs högra hand och det finns sanning i det. Med hans placering som ordförande för Volvo stärks Industrivärdens grepp om bolaget, som är investmentbolagets största innehav. Det behöver inte vara något dåligt, utan det är bra med ägare av kött och blod.
Det som jag är lite skeptisk till är exakt vad han vill göra med Volvo. Handelsbanken, Industrivärden och Skanska har alla feta tråkstämplar och för särskilt Handelsbanken, som jag är mest insatt i av trion, tycker jag att man kan sköta kapitallokeringen bättre genom t ex ett återköpsprogram. Aktien har bland annat sjunkit omkring 30 procent sedan han fick klubban och i min värld är alla boxar tickade för ett framgångsrikt återköpsprogram. Sen behöver givetvis inte en tråkstämpel vara något negativt, men det kan vara bra att veta varför de kan ses som tråkaktier. Tråkig kursutveckling brukar vara en stor faktor.
Å andra sidan är Volvo en väloljad maskin som Martin Lundstedt sköter med bravur. Så länge han är på plats är jag inte särskilt orolig. Han har dessutom fått tycka till lite i rekryteringsprocessen av ordföranden, så förhoppningsvis kommer samarbetet mellan dem åtminstone fungera någorlunda. Pär Bomans viktigaste uppgift är enligt mig att hålla kvar Martin Lundstedt vid rodret.
Att Volvo och hela lastbilsbranschen står inför ett skifte är vida känt. Pär Boman borde kunna sin finans som tidigare bank-vd och nuvarande bank-ordförande, samtidigt som Martin Lundstedt å sin sida kan ingenjörsdelen efter många år i branschen. På pappret låter det som att det kan funka. Att Pär Boman skulle göra något stort som en strategiändring eller något i den häraden ter mig extremt osannolikt. Främst för att det helt enkelt inte behövs.
En intressant fråga för det hela är dock: Vem skulle annars ha tagit jobbet? Det är ett prestigefyllt uppdrag som inte vem som helst kan ta. Det kryllar inte av så duktiga företagsledare i Sverige. Wallenbergarna är ute ur bilden, likaså andra större och kända familjer/sfärer. Att det skulle blivit en utlänning var nog knappt på kartan. Då återstår det inte många.
Summa summarum så är jag inte orolig över bytet av ordförande, mycket eftersom att bolaget redan är så pass välfungerande i dag, men jag hoppas att Pär Boman inte kommer försöka att införa det ultraförsiktiga tänket som Handelsbanken är känt för i Volvo. Om de stora utdelningarna försvinner kommer aktien att straffas hårt. Å andra sidan skulle ett återköpsprogam sannolikt stötta Volvos aktiekurs, men något sånt lär vi inte se och det kanske är lite vanskligt att börja med ett sådant vid toppnivåer. Att just Pär Boman skulle dra igång återköp har jag också svårt att se. Det dröjer dock ett tag tills han tillträder, då årsstämman historiskt brukar vara i april.