Som jag skrev i min sammanfattning för juli låg det lite portföljändringar i korten och dessa har nu skett.


Tidigare i veckan sålde jag samtliga av mina aktier i Peab och lade de erhållna likviderna i Revolutionrace. Anledningen är ganska simpel – jag har svårt att se en bra risk/reward i Peab just nu. Jag skrev om saken i mitt rapportinlägg och som jag ser det är det svårt för Peabaktien att uppleva ytterligare multipelexpansion. Vägen till avkastning ligger således i vinsttillväxt och där tror jag att det är för mycket optimism. Det är fortfarande höga räntor och Peab inledde noll bostadsprojekt under det andra kvartalet. Givetvis har bolaget andra affärsområden också och det är dessa som bär bolaget just nu, men marginalerna i dessa affärsområden har varit betydligt lägre och svåra att få upp.

Likt alla andra byggbolag tillämpar Peab successiv vinstavräkning, alltså att intäkter och kostnader bokförs i takt med att byggnationen fortskrider snarare än att intäkts- och kostnadsföra alltihop antingen direkt vid orderläggning eller vid överlämning. Beroende på längden och storleken på projekt kan det därmed ta tid innan alla byggnationer faktiskt syns i siffrorna. Medan successiv vinstavräkning ger en mer rättvis bild av bolaget i resultaträkningen, kan det också leda till stora diskrepanser mellan vinst och kassaflöde. Detta i sig är inget enormt problem, men kassaflöden har överlag varit en svaghet hos Peab. Bolaget har helt enkelt strukturella problem med att generera någorlunda stabila kassaflöden, främst på grund av den starka säsongsbetoning som präglar verksamheten.


Revolutionrace är i den bemärkningen annorlunda. Visserligen har även detta bolag säsongsmönster, men verksamheten är otroligt kapitallätt och väldigt stora delar av vinsten åker rakt genom kassaflödesanalysen och in i kassan. Det har resulterat i att bolaget har en nettokassa, höjer utdelningen och återköper aktier. Mitt nästa inlägg blir om den nyligen publicerade bokslutskommuniké (brutet räkenskapsår).


Med ett starkt varumärke, de populära byxorna (som står för en betydande del av försäljningen) och tillväxtpotential i form av ett utökad produktutbud samt geografisk expansion ser jag mer uppsida i denna aktie jämfört med Peabs. Därtill har Revolutionrace fina rörelsemarginaler (18-20 procent). Dessa kan eventuellt ta lite stryk (kortsiktigt?) vid inträden till nya marknader och eventuella produktmixändringar, men tillväxten som dessa medför resulterar förhoppningsvis i högre vinster och större kassaflöden.


Aktien har tagit stryk på sistone på grund av oron kring konsumentefterfrågan och de ägarförsäljningar som pågår (riskkapitalbolaget Altor och grundarparet Nyrensten). Efterfrågan hos konsumenter går upp och ned och ägarförsäljningarna är delvis inte särskilt chockerande. Altor vill frigöra medel för nya investeringar och att de säljer stör mig inte alls, men att Nyrensten är på väg ut ur bolaget ser jag som desto tråkigare. De har uppenbarligen lyckats driva detta bygge framgångsrikt. Att de vill casha ut efter allt det är i sig inte särskilt konstigt, även om jag gärna ser att de fortsätter äga en större andel av bolaget.


Beträffande storlekar står Revolutionrace endast för 3 procent av portföljen i nuläget. Peab stod för 4,5 procent, så alla likvider gick inte in i Revolutionrace. Totalavkastningen från Peab blev ungefär 20 procent över en treårig period, innebärande en årlig avkastning på strax över hela 6 procent. Långt ifrån det bästa resultatet och jag är inte nöjd över det. Det kommer ett längre inlägg senare om min resa med Peab, men kort konstaterat gick jag in för tidigt och borde ha avvaktat tills jag gjort en mer gedigen analys.


Det har blivit en läxa som jag tagit med mig.