Jag läste att det finns förväntningar om att Atlas Copco både når en nettokassa och genomför en extrautdelning nästa år. Redan 2022 förväntade dock analytiker sig att en nettokassa skulle skönjas under 2023. Med en nettoskuld på 18,1 miljarder kronor under Q1 2024 är det tryggt att säga att analytikerna hade fel förra gången sådana spådomar cirkulerade.
Sedan 2022 har visserligen nettoskulden sjunkit med ett par miljarder, men det är väldigt långt ifrån en nettokassa som förväntades då. I det gångna första kvartalet var däremot nettokassaflödet starka 4,6 miljarder kronor, men rullande tolv månader är det bara 6,3 miljarder kronor. Under den perioden har amorteringar skett på 1,9 miljarder kronor. I den takten krävs det således ett par år innan nettoskulden blir en nettokassa.
Även med kassaflödestillväxt har jag svårt att se att en nettokassa syns redan nästa år, men att nettoskulden minskar är en lågoddsare givet att inget stort på förvärvsfronten sker. I nuläget är nettoskuld/ebitda på 0,4x, eller 0,5x räknat på rörelseresultat. Räknat på fritt kassaflöde är kvoten 0,7x. Alla tre mått visar egentligen samma sak – Atlas Copcos skuldsättning är inte ett orosmoln. Bolaget har inget uttalat skuldsättningsmål mig veterligen.
Beträffande den andra förväntningen, extrautdelningen, lär det utfallet vara beroende av nettoskuldens förändring. Om nettoskulden sjunker rejält och Atlas Copco inte har något stort förvärv på gång, kan kapitalet säkerligen återföras till aktieägarna. Historiskt har bolaget gjort inlösenförfaranden, vilket innebär att varje aktie i bolaget delas upp till en aktie och en inlösenaktie. Den senare löses sedan in för det bestämda beloppet och vips har en utdelningsliknande transaktion skett. Sådana program har skett sex gånger under perioden 2005-2024. I och med att det inte är en kontant utbetalning som en utdelning har det vissa skattemässiga fördelar gentemot traditionella utdelningar.
Det brukar gå 2-4 år mellan inlösenförfarandena och den senaste var 2022. Med ett par starka år i ryggen är det inte alls särskilt osannolikt att ett sådant program sker igen inom några år, men det beror som skrivet på hur det ser ut på förvärvssidan. Atlas Copco gör löpande otroligt många förvärv och har genomfört några av en större grad. Uppenbarligen sköts det arbetet bra, eftersom såväl marginaler som kassaflöde hålls starka. Att fina förvärv sker snarare än kapitalåterföringar har jag absolut inget problem med – snarare tvärtom just på grund av den fina historiken.
Något jag däremot ångrar med Atlas Copco, som är mitt största innehav, är att jag inte gick på årsstämman. Jag har aldrig varit på en bolagsstämma och att bryta det genom att gå på Atlas Copcos, där avgående vd Mats Rahmström dessutom avtackades, skulle ha varit ett fint minne. Nåväl, jag har många år på mig att besöka både Atlas Copcos och andra bolags stämmor. Nya tag nästa år.