Riksbanken höjde på torsdagen sin styrränta, reporäntan, med 25 punkter (hundradels procent, så 0,25 procentenheter) från 0 till 0,25 procent. Det är den första höjningen på tre år, då den höjdes 2019 med lika mycket till 0 procent. Därmed ser det ut som att Sverige har lämnat sin period av negativa eller nollräntor, vilken varat i sju år.

Riksbanken väntar sig dessutom att gradvis höja räntan tills den är något under 2 procent vid 2025. I år tänker de höja räntan ytterligare två eller tre gånger.

Jag blev lite förvånad när jag såg att nio av tolv analytiker trodde på oförändrad ränta, då Riksbankschefen Stefan Ingves har varit ganska hökaktig (begrepp för att någon vill höja räntan/strama åt ekonomin på annat sätt; motsatsen är duvaktig) på sistone. Däremot har nog analytikerna beaktat några fler variabler än lilla jag, som mest kollat på inflationen. Ingen har nog missat den höga inflationen och det är just den som Riksbanken vill bekämpa.

Ränteändringar är det viktigaste verktyget Riksbanken har och en räntehöjning är för att bromsa ekonomin lite. Jag kommer att gå igenom mer om centralbankers verktygslåda i senare inlägg. Denna räntehöjning kommer däremot inte att bita lika mycket på den inflation vi har just nu. En betydande del av inflationen just nu kommer från höga energipriser, livsmedelspriser osv. Inflationen kommer därmed från kostnadssidan och inte efterfrågesidan, alltså att priserna höjs på grund av att företagen får högre kostnader (som kostnader för energi och råvaror).

Att Riksbankens räntehöjningar skulle påverka de globala olje- och råvarupriserna som stigit på grund av kriget i Ukraina är bara att glömma. Dock så kommer ju vissa personer dra ned sin konsumtion på grund av bättre sparräntor och/eller högre lånekostnader, beroende på personens finansiella ställning, vilket minskar den aggregerade efterfrågan. Så räntehöjningen kommer ju givetvis att påverka inflationen, men inte lika mycket om inflationen bara skulle härstamma från högre efterfrågan.

Vad betyder detta för börsen då? Bolagens lånekostnader kommer att stiga, vilket påverkar vinsten, men samtidigt har de överlevt perioder med mycket högre räntor än det här. Sektorer som kan påverkas särskilt mycket är fastighets- och tekniksektorerna, då de lånar mycket pengar/de framtida vinsterna diskonteras. Fastighetsaktier har ju gått dåligt nu under inledningen av året på grund av bland annat ränteoro, men man ska inte heller glömma att effekterna inte är omedelbara. Bolagen brukar ha bundit räntorna några år framåt, vilket innebär att det tar tid innan räntehöjningarna påverkar själva siffrorna. Däremot kan ju marknaden värdera bolagen lägre innan det.