Chefen för den amerikanska centralbanken Jerome Powell gick nyligen ut och sa att de kanske sänker takten i sina räntehöjningar vid mötet i mitten av december, detta mottogs verkligen bra av de amerikanska börserna som rusade flerprocentigt. Dagen efter var det däremot ett mer skakigt sentiment efter jobbrapporten.

Fed har höjt räntan med 75 punkter fyra gånger i rad nu, en extrem höjningstakt, och räntehöjningarna väntas fortsätta. Varför då sänka takten när inflationen fortfarande är hög? Det är för att det tar tid innan transmissionsmekanismen når sin fulla kraft, alltså hur räntehöjningar påverkar den reala ekonomin.

Han sällar sig därmed till flera av sina kollegor som förespråkat en paus från monsterhöjningarna i syfte av att utvärdera effekterna. Konsensus är däremot att räntan ska fortsätta höjas (50 punkter vid nästa möte), och enligt Powell kommer sluträntan nog att höjas mer än tidigare trott. Vid den senaste prognosen i september väntades en räntetopp på 4,6 procent, vilken nu alltså kan bli ännu lite högre.

Ett amerikanskt bolån på 30 år har nu en ränta på över 6 procent (ja, de har så långa bolån), vilket lär svida rejält för husköpare nu. Samtidigt har många befintliga bostadsägare inte lika stora problem som sådana i Sverige med kortare löptider på bolånen. Räntehöjningar får alltså snabbare effekt på svenskar än amerikanare, men den stannar längre hos de sistnämnda. En stor del av USA:s BNP kommer från konsumtion, så det ska bli intressant hur BNP-siffror kommer att se ut inom de närmsta åren.

Sen är det inte bara konsumenter och huspriser som påverkas, även företagare får sin känga. I centralbankens regionala konjunkturrapport var det långt ifrån ett överflöd av optimism kring framtiden, just på grund av inflation och räntor. Klarar Fed av att få ned inflationen utan att knäcka företagarna? Med en lugnare höjningstakt kan kanske svaret börja skönjas.

Varför fick jobbrapporten ett skakigt mottagande då? Lite bakvänt är svaret att den var bättre än väntad. Antalet sysselsatta steg mer än väntat, fler började alltså jobba än vad som var väntat. Det är ett styrketecken, vilket gör att Fed kanske vågar fortsätta strama åt hårt. Fler som jobbar leder till fler som får löner, vilket leder till högre efterfrågan som kan driva upp priser.

Nu ska jag inte gå in för mycket på teorier, men det finns något som heter Phillipskurvan. Kort sagt säger den att ju lägre arbetslöshet, desto högre inflation och vice versa. Nu var arbetslösheten oförändrad i november, men den är ändå låg på 3,7 procent. Med andra ord kommer Feds inflationsbekämpning att leda till fler arbetslösa, något som behövs men som ändå är tufft.