Stålbolaget SSAB har fallit tvåsiffrigt på en dryg vecka och de olika nyheterna har avlöst varandra. De två stora är givetvis den megainvestering bolaget beslutat om samt vd:n Martin Lindqvists plötsliga sorti.
Först var det politiska strejker i Finland som fick uppmärksamhet, men efter att investeringsbeslutet på motsvarande 52 miljarder riktades uppmärksamheten ditåt i stället. Nyheten är att SSAB har tagit ett slutgiltigt beslut om att bygga ett nytt stålverk i Luleå som ska tillverka fossilfritt stål. Avsikten om investeringen hade aviserats tidigare och har nu både bekräftats samt fördyrats. Tidigare väntades investeringen kosta 45 miljarder kronor.
Med ett börsvärde på i runda slängar 70 miljarder kronor är det en enorm investering, som dessutom ska resultera i en minskning av Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent. Bland de finansiella effekterna väntas en förbättring på ebitda-nivå på över 5 miljarder kronor per år, högre intäkter på grund av en ökad produktion och en förbättrad produktmix med större vikt för högmarginalprodukter. Kostnadsstrukturen justeras också genom att det blir en större andel rörliga kostnader.
Allt detta låter givetvis otroligt bra på papper, men jag tycker att risken är hög på grund av den enorma investeringen. Givet att SSAB räknar med alla effekter (t ex ändrad produktmix och höjd produktion) i sin prognos för ebitda-förbättringen, innebär det att en investering på 52 miljarder kronor ger en årlig avkastning på 5 miljarder kronor, alltså knappa 10 procent. Trots att det är en väldigt simpel kalkyl, illustrerar det ändå en sak – en enorm investering för en inte särskild hög avkastning. Fortsättningsvis är förbättringen på ebitda-nivå, alltså före räntekostnader och avskrivningar. Om SSAB därmed lånar pengar sjunker avkastningen ytterligare (pga räntekostnader) och avskrivningar kommer sänka resultatet.
SSAB:s nettokassa (bara räntebärande) var 22,7 miljarder kronor. Under det väldigt starka året 2022 och det svagare 2023 var nettokassaflödena 13,5 respektive 3,4 miljarder kronor. Om man räknar med kassaflödet från den löpande verksamheten och subtraherar investeringar och utdelningar blir kassaflödena 7,8 respektive 5,9 miljarder kronor. Det nya stålverket ska vara i bruk 2028 och i full drift 2029, det är fem eller sex år beroende på om innevarande år inkluderas.
Säg att investeringarna drar igång nästa år så att det sker under en femårsperiod. Om jag drar ned kassaflödet efter investeringar och utdelningar till 5 miljarder som en liten säkerhetsmarginal blir det ackumulerat 25 miljarder kronor. Det plus nettokassan på dryga 23 miljarder blir cirka 48 miljarder kronor. Alltså saknas det 4 miljarder som får lånas upp, vilket i sig inte är någon större summa för SSAB, men i det fallet skulle den uppskattade nettokassan vara ett minne blott. Jag har samtidigt ingen aning huruvida SSAB kan få statligt stöd och/eller EU-stöd
Inför denna investering lämnar dock den mångåriga vd:n Martin Lindqvist skutan och på ett personligt plan förstår jag honom. Han är trots allt 62 år och att hoppa av mitt i investeringen är inte att föredra. Följaktligen blir beslutet antingen före eller efter investeringen, varpå valet landade på det första alternativet. Andra medlemmar i koncernledningen är i samma sits, förutom affärsområdeschefen för Special Steels, det segment som tillsammans med Americas håller SSAB flytande just nu. Chefen där är Johnny Sjöström och förväntningarna var att han skulle få vd-rollen. Jag skriver var eftersom det enligt Dagens industris källor är föredraget av styrelsen att nästa vd kommer utifrån.
Det förvånar mig. SSAB gör en enorm investering och ska ta en någon utifrån för att leda det? Jag tycker att det ökar risken för trubbel och friktion om den nya vd:n till exempel kommer med nya förslag på den redan fattade investeringsplanen, som kanske inte kan ändras.
SSAB är inne i en spännande period nu, men de stora investeringarna kan ockupera kassaflöden som annars kunde gått till aktieägarna. Huruvida det är värt det rent finansiellt i slutändan eller inte är otroligt svårt att säga. Eftersom investeringen är så stor för en inte jättehög avkastning är jag lite negativt inställd till den ur ett aktieägarperspektiv, just för att det räcker med att projektet blir 10 procent dyrare och så är avkastningen borta. Och det är väl sällan projekt går exakt som tänkt, dessvärre med en övervikt åt det dyrare hållet.
SSAB:s investeringar är oavsett lite av en vattendelare. Vad tycker du om 52 miljarder kronor för ett nytt stålverk med syftet att ta fram fossilfritt stål?
Håller med låter som en väldig stor risk. Jag överväger starkt att sälja av. Äger du aktier?
Japp, strax över 7 procent av min portfölj så ett ganska stort innehav dessutom. Men det är nog det innehav som hänger mest löst faktiskt, bland annat på grund av de enorma osäkra investeringarna.