Mitt näst största innehav, Lastbilstillverkaren Volvo, rapporterade i onsdags och i sin helhet tyckte jag att det var en bra rapport. Aktien stängde emellertid marginellt ned.
Rörelseresultatet tyngdes av ett par engångsposter; avsättning för omstruktureringskostnader och kostnader relaterade till anspråk från EU-kommissionen. Det justerade rörelseresultatet kom däremot in över förväntningarna, likaså rörelsemarginalen. Sett till Q2 2022 förbättrades den senare från 11,6 procent till 15,4 procent. I Q1 var den 14,2 procent.
Intäkterna var också högre än väntade och ökade 18 procent från 119 miljarder till 141 miljarder. Justerat för valutakurser var ökningen 11 procent.
Orderingången för det viktigaste segmentet, lastbilar, minskade däremot drygt 10 procent, medan leveranserna ökade något. Volvo uppger fortfarande att de är restriktiva med orderläggningen.
Angående efterfrågan skriver vd:n Martin Lundstedt att bolaget successivt går in i en mer normaliserad efterfrågesituation. För mig betyder det att det uppdämda behovet, som bolaget tidigare pratat om, har mattats av och att efterfrågan framöver kommer att vara lägre.
Därtill skriver Volvo att större flottor fortsätter sina ersättningsinvesteringar, medan mindre bolag har blivit mer försiktiga på grund av minskade fraktvolymer och fraktpriser samt lägre priser på begagnade lastbilar.
Att det blir en avmattning är inte något chockerande. Allt har pekat mot det och som jag skrev i min inför rapport-text kan inte nya rekordnivåer nås hela tiden.
För det näst största affärsområdet Anläggningsmaskiner var den justerade rörelsemarginalen på 18,5 procent väldigt hög jämfört med 13,8 procent året innan. Det är ungefär i linje med Q1 dock.
Orderingången sjönk med 41 procent och leveranserna med 24 procent. Det är främst Kina som spökar, men även den försvagade marknaden i Europa agerade sänke.
Sammantaget är det lite mörka moln på himlen, men det är något som är vanligt med cykliska bolag. Volvo står dessutom starkt med hög lönsamhet och en sund balansräkning.
Nettokassan minskade dock något till 61,6 miljarder från 77,7 miljarder i Q1, men det väntade jag mig då utdelningen sker i Q2. Oavsett levererade bolagets industriverksamhet ett starkt fritt kassaflöde på dryga 13 miljarder, jämfört med 8,3 året innan.
Volvos finansverksamhet tyngde däremot kassaflödet, eftersom posten kundfinansieringsfordringar belastade kassaflödesanalysen med 12 miljarder kronor. Som jag förstått det innehåller den posten lån som kunder tar när de ska köpa Volvos produkter samt avbetalningsköp. Med andra ord borde dessa generera ränteintäkter och betalas tillbaka allt eftersom.
För kvartalet i sin helhet genererade bolaget ett fritt kassaflöde på omkring 3 miljarder och de likvida medlen minskade med över 20 miljarder kronor. Detta inkluderar då utdelningen på 28,5 miljarder kronor.
Summa summarum så fortsätter Volvo att leverera, men den försvagade ekonomiska aktiviteten har börjat nå bolaget. Volvo har däremot en stark grund att stå på och kommer enligt mig att klara även stora nedgångar väl.