På fredagskvällen kom ett kanske lite historisk, men ändå ganska väntat, besked. Moody’s sänkte utsikterna för USA:s kreditbetyg till negativa och det ser därmed ut som att USA snart kan vara helt utan det högsta kreditbetyget. Efterdyningarna lär dock inte vara så stora.
Moody’s är nämligen det sista av de större kreditvärderingsinstituten att ha kvar det högsta kreditbetyget för USA, alltså AAA. Fitch sänkte uppmärksammat sitt kreditbetyg för landet i somras med hänvisning till försämrade statsfinanser och en hög samt växande skuldbörda. Den politiska cirkusen (mina ord) var också en anledning till Fitchs sänkning. S&P stack ut hakan och deklarerade om en sänkning redan 2011. Både Fitch och S&P sänkte kreditbetyget ett snäpp, till AA+.
Jag ska vara tydlig med att Moody’s inte har sänkt kreditbetyget än, men negativa utsikter brukar innebära en tydlig risk för en sänkning inom en tolvmånadersperiod. Moody’s hänvisade till högre räntor (innebärande högre räntekostnader) och de kroniska underskotten i de offentliga finanserna, där skillnaden mellan utgifterna och skatteintäkterna behöver täckas upp med belåning.
De stigande räntekostnaderna parallellt med underskotten minskar landets förmåga att betala tillbaka skulderna, vilket således ökar risken för skuldägarna. Likt Fitch pekade även Moody’s på den ökade polariseringen i de politiska kretsarna, vilket haft implikationer såsom att höjningar av skuldtaket och förlängd finansiering för federala myndigheter lösts i sista sekund. Angående nedstängningarna kommer stora delar av statens verksamhet att stängas ned på fredag om inte en fortsatt finansiering röstas igenom.
Att USA skulle bli av med toppkreditbetyget från samtliga av de tre globala värderingsinstituteten tror jag skulle vara något som sällar sig till ekonominördars historieböcker. Däremot var det inte helt oväntat från Moody’s, eftersom värderingskollegorna redan tagit steget att sänka betyget och då statsfinanserna har försämrats på sistone. Förutom de ständiga underskotten har räntekostnaderna skenat för landet och är för närvarande bland de största utgifterna.
Räntehöjningarna har således satt USA:s finanser i en sämre sits, men å andra sidan innebär den höga inflationstakten att mer skattepengar flödar till statskassan. Medan räntorna lär gå ned i en oförutsägbar utsträckning, är det osannolikt att inflationen växlas mot deflation. Alltså, skatteintäkterna lär fortsätta på den högre nivån, men inte räntekostnaderna (givet en oförändrad skuld, som dock inte lär vara fallet).
Detta är dock inte något som sker fort och det är inte heller en aktiv åtgärd. Moody’s klagade bland anant på avsaknaden av USA:s försök att åtgärda skuldproblematiken. I stället har USA lanserat flera stora investeringspaket inom halvledare och grön energi.
Som tidigare skrivit är detta dock inte något nytt, utan det mesta har i stället pekat mot Moody’s eventuella sänkning. Statspappersräntorna reagerade som resultat inte nämnvärt och amerikanska börsterminer pekar i stället uppåt. På grund av de starka uppgångarna i USA i fredags är det inte helt osannolikt att Stockholmsbörsen faktiskt stiger på måndag.