Enligt Nordea finns det nedskrivningsrisker i Bravida eftersom flera kundfordringar är förfallna över 60 dagar. Det finns dock ett par detaljer som borde nämnas först innan man drar den slutsatsen.
För det första tog Nordea siffrorna från årsredovisningen 2022, vilket är ganska många månader sen vid den här tidpunkten. Där står det i alla fall att runt 22 procent av kundfordringarna, motsvarande 1,2 miljarder kronor, är förfallna över 60 dagar. Även om det initialt kan låta oroväckande så är det faktiskt något lägre än året innan, alltså 2021.
Nordea menar att Bravidas chanser för att få dessa betalda är mindre än trott och att Bravida således borde skriva ned värdet på dessa. Som princip är det helt rätt, men i Bravidas fall krävs det en djupare dykning.
Om vi börjar med varför de förfallna fordringarna över huvud taget är så höga. Jag grävde lite i årsredovisningen från 2022 och såg att Bravida har två tvister mot myndigheter i Danmark på motsvarande 760 miljoner kronor. Det motsvarar 63 procent av de förfallna kundfordringarna. Jag fick det även bekräftat från Bravidas ir-avdelning att tvisterna är en del av de förfallna fordringarna. Ir-avdelningen berättade också om en norsk tvist, även där mot offentlig verksamhet, men jag hittade inget om det i årsredovisningen.
En stor del av de förfallna kundfordringarna är därmed tvister som pågått i några år (i alla fall i Danmark) och det är således inget nytt. Hur de förfallna kundfordringarna har ändrats under året är däremot en annan femma. Bravidas vd har sagt att betalningsviljan bland kunderna sjunker och att kunderna generellt inleder diskussioner som försenar betalningarna. Bravida har dock inte rapporterat hur utvecklingen kring de förfallna kundfordringarna har gått i år. Om de förfallna kundfordringarna har ökat på grund av att allt fler kunder inte kan betala, snarare än dispyter om få men större order, säger det något om marknaden. Den siffran från 2022 tycker jag mest visar att Bravida helt enkelt bråkar med några myndigheter.
Om man utgår ifrån 2022-siffrorna vilar en stor del av ett eventuellt nedskrivningsbehov på hur tvisterna i Danmark går. Man kan tycka att myndigheter borde ha en starkare betalningsvilja än privata kunder, men det beror också på varför tvisterna uppstod. Om Bravida helt enkelt gjort fel är det ganska rimligt att diskussioner om betalning inleds, men det kan bara spekuleras i. Varför Nordea ser en ökad risk för nedskrivningar nu vet jag inte. Bravida har inte gett nya siffror och inte heller någon uppdatering om tvisterna.
Något mer som Nordea skriver är att Bravida måste slutföra projekten oavsett tvister och att projekten då inte genererar någon vinst, något som skulle tynga resultaten i några kvartal framöver. Enligt Nordea har Bravida sagt det, så det lär tyvärr stämma. Men så länge det bara handlar om mindre summor är det inget som håller mig vaken på natten.
Sammantaget ser jag Nordeas slutsatser som kortsiktiga och att det på längre sikt finns en stor marknad för Bravida som dessutom kan konsolideras. Nordea skriver själva att de gillar det underliggande caset, men att de vill vänta ut projekttvisterna. Så kan man också göra, men jag är som skrivet mer inne på det långsiktiga caset.
Jag har inte skrivit något inlägg om Bravidas kvartalsrapport än, insåg jag när jag skrev det här. Aktien föll så klart på rapportdagen (12 procent) likt under alla andra delårsrapporter i år. Omsättningen ökade 8 procent med en något lägre marginal. Kassaflödet fick sig också en rejäl smäll på grund av en högre nivå rörelsekapital, där det fria kassaflödet blev negativt i Q3.
Vd Mattias Johansson skriver om en sämre betalningsvilja med fler diskussioner som försenar betalningar. Mycket av Bravida-caset är kassaflödet och nu när det har börjat fallera har kursen sjunkit. Aktien är ned 40 procent i år och har drygt halverats från toppen. Jag bottenfiskade efter sommarens tvåsiffriga rapportfall och sen lite mer i oktober, men ligger just nu 13 procent back. Jag tror dock att Bravida kan vända det här och åter prestera fina kassaflöden i framtiden.